Förbundets bildande
1971 bildades Miljöterapeutiska Förbundet (MF) för skydda medarbetarnas rätt att organisera arbetet efter egna önskemål. 1994 ombildades MF till Medarbetareförbundet (MeF) som fick nya stadgar och som ny målsättning: - att, tillsammans med det nybildade Huvudmannaförbundet, aktivt stödja utvecklingen av självförvaltning.
Medarbetareförbundet bildades för att kunna stödja en utveckling av antroposofiska metoder och begrepp på detta mellanmänskliga område som handlar om avtal och rättigheter.
Ändamål
Förbundets ändamål är att vara en arbetsrättsorganisation för medarbetare (anställda, arbetstagare) som vill utveckla antroposofiskt inspirerade sätt att samarbeta på sina arbetsplatser. Förbundet ska bl a teckna kollektivavtal för medarbetarna och finnas som rådgivare och förmedlare av kunskap när det gäller självförvaltning och arbetsrättsfrågor samt bistå lokalavdelningarna vid tillkomsten av lokala avtal.
Avtal
Medarbetareförbundet har med Huvudmannaförbundet slutit ett centralt kollektivavtal och har också som sin uppgift att bistå vid tillkomsten av lokala kollektivavtal. Dessa avtal skall tjäna som stöd, dels för de anställningsavtal och överenskommelser som finns i varje verksamhet, dels för de nya som man vill ingå. Självförvaltning, lönefördelning, sociala frågor etc skall på ett fritt och medvetet sätt lösas lokalt mellan medarbetarnas lokalavdelning och huvudmannen. Avtalen skall även fylla behovet av att tydligt beskriva verksamheternas organisationsformer, både för medarbetarna och för den intresserade allmänheten.
Självförvaltning
Det är fortfarande ganska vanligt i vår tid att en organisation har en stel hierarkisk struktur. Det som i andra sammanhang benämns som självförvaltning berör inte alltid medarbetarnas inflytande över verksamheten. Det kan i stället handla om att ge den lokale arbetsledaren ökat inflytande och ökat ansvar.
Grunden för arbetet vid en antroposofiskt orienterad verksamhet, är varje människas möjlighet, rättighet (och i förlängningen skyldighet) att ta ansvar för sitt arbete och därmed för sitt liv. Det är från denna utgångspunkt vi behöver utveckla nya organisationsformer!
För att klara sig utan permanenta överordnade ledare, är det nödvändigt att medarbetarna utvecklar demokratiskt/ republikanska arbetssätt och nya former för att utse sin egen ledning.
Ledningen skall bära ansvaret för verksamhetens inriktning, juridik, ekonomi och medarbetarvård (personalvård). Grundförutsättningar som ledningen behöver ta hänsyn till är t ex: Rudolf Steiners impulser, lagar och förordningar, kollegial inriktning.
Hur kan man organisera detta på ett demokratiskt-republikanskt sätt utan att det blir allt för många möten och grupper? Hur kan en ledningsgrupp avlösas och förnyas samtidigt som nödvändiga kunskaper och förmågor tas tillvara?
Arbete med dessa frågor samt frågor om arbetsfördelning, lönefördelning och sociala modeller sker i samarbete med SEA - Institutet för socialekologi. På det här området söker vi oss fram för att finna olika exempel på möjliga lösningar.
Medarbetareförbundet ska bidra till en utveckling av nya former för förtroende.
Självförvaltning - en utmaning för den moderna människan
Att förverkliga antroposofin kan ha sina sidor. Det är inte bara roligt och inspirerande utan kan också vara en törnströdd väg med stora besvikelser. Inte minst blir vi ju lätt besvikna på varandra. Ändå finns det väl knappast någon annan väg framåt i mänsklig utveckling än den som bygger på just ökat förtroende för varandra.
Det finns också andra sidor av arbetet.
T ex kan man se utvecklingen av nya kunskaper och förmågor som insidan, förvandlingen av den fysiska världen som utsidan och försöken att komma överens med sina arbetskamrater som en "mellansida" av ett och samma arbete.
När en antroposofisk verksamhet börjar är den i regel som en liten knopp på en gren av den unga antroposofiska rörelsens träd, de tre sidorna av arbetet väver tätt i varandra och är möjliga att överblicka i varje stund. Eftersom vi lever i ett samhälle med tämligen stort frihetsutrymme, och de antroposofiska verksamheterna ofta är ett svar på djupt liggande behov hos nutidsmänniskan, har de också vuxit i omfattning och många människor arbetar i dag i tämligen stora antroposofiska företag och institutioner.
Dessa större organisationer ställer sina egna krav på människorna som arbetar i dem. Det är i regel enklare att komma överens, ta beslut och stå för besluten, när man är två än när man är 20 eller 50.
Men när man är fler som samarbetar berikas också alla sidor av arbetet; det inre utvecklandet, det yttre förverkligandet, och det mellanmänskliga, som blir tydlig som ett eget arbetsfält.
Det framstår då som en särskild uppgift att utveckla samarbetsformer, som blir ett verkligt stöd för verksamheten. Samhällets intresse, krav och förväntningar på oss ökar också.
Det kan då ligga nära till hands att ta över beprövade organisatoriska former från det etablerade samhället, former med anor tillbaka till antiken. Men när dessa strukturer inte motsvarar den moderna människans krav på individuellt ansvarstagande kommer de att motverka själva grundimpulsen i vårt antroposofiska arbete.
"En försöksmetod i det allmänmänskliga" - så, t ex, karaktäriserar Rudolf Steiner antroposofin. Vi måste anstränga oss med att utveckla nya former för samarbete, fördelning av ansvar, arbetsuppgifter och "vinst" inom våra verksamheter.
Det handlar om ett kulturellt inspirerat nyskapande på rättslivets område.